Akvarell för nybörjare

May 22, 2015, 8:22 am

Då jag planerade mitt liv som pensionär, såg jag möjligheten att äntligen få tid att ägna mig åt något kreativt. Jag har alltid varit väldigt förtjust i akvarellmålningar och tyckte att det skulle vara roligt att pröva på att måla litet själv. Jag hade inte hållit i en pensel sedan skoltiden. Många säger att akvarell är väldigt svårt. Det är mycket fråga om teknik och att man måste förstå hur färgerna fungerar. Fördelen är att det är en rätt okomplicerad utrustning. Färger, penslar, papper och vatten. Sedan är det bara att sätta igång.
Jag gick några kurser och lyckades väl få till en och annan hyfsat bra övning.
Så gick jag i pension, men fortsatte att arbeta en del, skaffade hund och hade fullt upp med andra aktiviteter, så målarlådan blev liggande. Nu har jag tagit fram den igen och skaffat några handböcker, som jag arbetar efter. Man får helt enkelt börja om från början.
Det är en väldigt trevlig hobby, speciellt på sommaren då ljuset är bra och andra aktiviteter ligger nere. Då finns det ju också möjlighet till utomhusmåleri, om man föredrar det.
Så här ser det ut på mitt matbord just nu.

Här är en övning som jag gjort tidigare

↧

Lördagstema - sommarläsning

May 30, 2015, 1:00 am

≫ Next: Beridna högvakten

≪ Previous: Akvarell för nybörjare

Det är dags att planera sin sommarläsning. Man brukar ju säga att sommarläsningen skall innehålla åtminstone en klassiker. Det är inte aktuellt för mig denna sommar. Däremot passar jag gärna på att läsa tjocka böcker. Inte bara för att de är tjocka, de skall ju var intressanta förstås, utan för att man har litet mer tid att läsa på sommaren. Det blir väldigt jobbigt att läsa en tjock bok om man bara kan läsa en liten stund då och då. Man tappar lätt intresset.
På sommaren sitter jag gärna på balkongen på eftermiddagarna och läser. I stugan på Gällnö, där jag brukar hyra in mig en vecka varje sommar, har jag massor av tid att läsa. Ingen TV som distraherar.

Den första bok jag tänker ta tag i, är en riktig bjässe på 527 sidor. Inte så farligt, som det låter. Det är mest bilder. Detta bildverk om Ingrid Bergman har givits ut med anledning av att det i år är 100 år sedan hon föddes. Boken, som är på engelska, innehåller ett förord av Liv Ullman. En del av bilderna är från privata samlingar och många av dem har aldrig visats förr. Tja, nu tycks det ändå bli en klassiker, i alla fall OM en klassiker.

Sommarens ljudboksdeckare blir Lewismannen av Peter May. Jag har tidigare läst Svarthuset av samme författare och tyckte att den var mycket bra, men rätt otäck. "Det är mycket spännande, men mer på ett existentiellt än ett renodlat deckarsätt. Ett mörkt drama med få ljusglimtar växer fram, sårigt och nervigt.", står det i Svenska dagbladets recension.
Nu får vi se om fortsättningen är skriven på samma sätt.
Jag lägger ofta in mina ljudböcker i MP3-format på smartphonen, så har jag dem till hands då jag är ute och reser.

Nästa bok blir en bok, eller kanske flera, om akvarellmålning. Jag gick några kurser i akvarellmålning för några år sedan. Målarlådan har sedan dess mest legat på en hylla, men nu är det dags att återuppta arbetet. Jag ger mig inte! Det blir till att börja om från början.

En resehandbok om Schweiz blir det också inför sommarens utomlandsresa.

Var får jag nu tag på alla dessa böcker? Jag köper mycket sällan böcker, så mitt vattenhål är Hjorthagens bibliotek. De böcker de inte själva har, beställer jag in och hämtar där. Hjorthagens bibliotek är Stockholms minsta bibliotek och det är alltid lika trevligt att besöka detta mysiga ställe med 50-talsatmosfär och även få en pratstund med före detta kollegor. Så småningom kommer de att flytta till nya lokaler i den närbelägna stadsdelen Norra Djurgårdsstaden.

Min blogg ingår i en grupp, som kallas Lördagsbloggare. Varje lördag skriver vi ett inlägg under ett gemensamt tema. Denna veckas tema är Sommarläsning. Månadens temavärdinna är Karin Englund. Övriga bloggare hittar du i högra spalten en bit ner.
Nu blir det inga teman under sommaren, men jag fortsätter några gånger till med egna inlägg. Sedan gör jag också uppehåll under juli månad.

↧

Beridna högvakten

June 6, 2015, 12:30 am

≫ Next: Kappsta

≪ Previous: Lördagstema - sommarläsning

I dag är det nationaldagen och då får man kanske vara litet rojalistisk.
För att den Beridna Högvakten ska kunna sprida glädje, pompa och ståt på Stockholms gator krävs idag två huvudaktörer. Den ena är den ideella organisationen Föreningen för den Beridna Högvakten, den andra är Försvarsmakten.
Föreningen sköter inköp och utbildning av hästarna. Försvarsmakten med Dragonmusikkåren och vakten från Livgardet svarar för genomförandet av vaktparaderna. Stockholms vaktparad lär vara världens enda beridna musikkår.
Stallet ligger vid K1 på Lidingövägen och erbjuder ibland visningar. Jag deltog i en sådan tidigare i våras och tog litet bilder.
I slutet av inlägget kommer en film jag tog då vaktparaden gick över Norrbro. Tyvärr tog musikerna paus just då. Det är bara pukorna som hörs. Men ni kan säkert föreställa er hur det låter.

Pukhäst

Träning med sabel

↧

Kappsta

June 12, 2015, 12:30 am

≫ Next: Min odlingslåda

≪ Previous: Beridna högvakten

Kappsta är ett naturreservat på Lidingö och ligger på en sluttning ner mot Värtan.
Vegetationen består av hällmarkstallskog, blåbärsgranskog, ädellövslundar, klipp- och vasstränder och kulturhävdad mark i form av mer eller mindre igenväxta sekelskiftesträdgårdar. Området hyser ett flertal grova och mycket gamla ekar och tallar. Inom den kulturhävdade marken finns välväxta, främmande trädslag samt ett antal sällsynta så kallade gräsfröinkomlingar som blårapunkel, vitfryle och parksmörblomma. Här finns också två världsunika skogsfibblor samt ett antal sällsynta lundväxter. (Uppgifterna tagna från Länsstyrelsens hemsida).
Hunden och jag tog en liten promenad genom detta område. Det var en varm och solig försommardag.
Tyvärr hittade jag inga av dessa ovanliga växter, men vackert var det i alla fall. Det var också ett rikt fågelliv.

Midsommarblomster

Området är mest känt för att det var här som Raoul Wallenberg föddes. Hans morföräldrar hade ett sommarhus i Kappsta och hans mor vistades där då han kom till världen. Huset är nerbrunnet, endast grunden finns kvar.
På husgrunden finns ett minnesmärke placerat. Det är en skulptur i form av den portfölj, som Raoul Wallenberg antas ha använt. Konstverket är skapat av Ulla Kraitz och kallas Attachéväska R W.

↧

Min odlingslåda

June 20, 2015, 1:00 am

≫ Next: Trevlig sommar!

≪ Previous: Kappsta

Förra sommaren berättade jag om, att mitt trädgårdsliv nu på gamla dagar har reducerats till odling i låda. Jag har naturligtvis också litet blommor på balkongen, men det är inte så mycket att skryta med. Den delen skall jag utveckla nästa sommar.
Alltså, förra året startade min hemkommun ett projekt för stadsodling, där man erbjöd medborgare utan egen trädgård möjlighet att odla i låda eller pallkrage, som det i bland kallas. Jag och ytterligare två familjer i mitt bostadsområde nappade på erbjudandet och fick varsin låda placerad i en park i närheten av där vi bor. Kommunen håller med låda och jord. Resten får man ordna själv.
Jag sådde rädisor, sallad och morötter. Det var naturligt mycket spännande. Rädisorna tittade upp redan efter tio dagar, sedan kom salladen. Jag mumsade i mig för fullt, samtidigt som jag undrade över morötterna. Många sade att morötter brukar ta sig dåligt, men det är helt enkelt så, att det är svårt att se när de är klara. Man får inte ha för bråttom. Det tog en hel månad innan de var färdiga

Hunden inspekterar odlingslådorna, som placerades ut förra sommaren

Grannen och jag gläds åt de spirande grönsakerna och kryddorna

I år har jag fått lov att fortsätta. Dessutom fick jag ta över en låda efter en granne, som flyttat. Nej, det är inte hon på bilden utan en annan. Kommunen var generös nog att också förse mig med litet gödsel!
Jag sådde återigen rädisor, sallad och morötter. Dessutom har jag planterat litet blommor. I den som jag tagit över efter grannen finns sedan tidigare jordgubbsplantor. Jag har ingen aning om vad man skall göra med dem. Jag låter dem vara, så får vi se.
Efter en vecka såg det ut så här. Ytterligare en granne har fått placera sina kryddor i en av mina lådor.
Fördelen med att odla i låda är, att det är en bekväm arbetsställning då man pysslar med växterna och att det är nästan helt befriat från ogräs.
Ytterligare en fördel är att man utvecklar kontakterna med sina grannar.

↧

Trevlig sommar!

June 27, 2015, 8:09 am

≫ Next: Sommarpromenad i Lärkstan

≪ Previous: Min odlingslåda

Jag önskar alla mina läsare trevlig sommar. Nu gör jag uppehåll och återkommer den 8 augusti. Bilderna i collaget är från Gällnö i Stockholms skärgård.

↧

Sommarpromenad i Lärkstan

August 6, 2015, 3:00 pm

≫ Next: Några sommardagar i Davos

≪ Previous: Trevlig sommar!

Årets sommarpromenad blev i Lärkstan. Området ligger i Stockholm mellan Odengatan, Valhallavägen, Karlavägen och Uggleviksgatan och har en mycket speciell karaktär. De flesta av de pampiga husen uppfördes år 1907-17.
Den norra delen har karaktär av villastad, men få av husen utnyttjas som enfamiljshus. Området har på senare år kommit att präglas av kontor och ambassader. Områdets södra del består mest av flerfamiljshus och domineras av Engelbrektskyrkan.
Jag tycker att det är ett mycket vackert område. Många hus i mörkt tegel med vackra burspråk och balkonger. Små lummiga trädgårdar skymtar här och var. Lugnt, stillsamt och rent, trots att det ligger så centralt.
Hunden och jag pausade på en bänk i Balders hage, som områdets lilla park heter, och det var så tyst att man kunde höra fåglarna kvittra.
Vi besökte inte enbart Lärkstan, utan passerade även Danderydsgatan och Villagatan på väg till buss 55 på Sturegatan. Också två gator med en speciell atmosfär.

Balders hage

Engelbrektskyrkan i fonden

Danderydsgatan

Här tar man sig ett glas vin och hejar glatt från en balkong på Danderydsgatan

Curmanska villan på Villagatan. Numera Thailands ambassad

Paus i Humlegården innan vi tog bussen hem

↧

Några sommardagar i Davos

August 15, 2015, 3:02 pm

≫ Next: Besök i Göteborg

≪ Previous: Sommarpromenad i Lärkstan

Sommarens utomlandsresa gick till Davos i Schweiz. Davos, som är Europas högst belägna stad, är kanske mest känt som skidort. Sommartid är det många som åker dit för att vandra. Jag var där på en fem dagars gruppresa. Några vandringar var inte aktuellt, däremot en del utflykter och långpromenader.
Vi åkte upp med bergbanan för att se det vackra landskapet. På en av topparna låg en underbar liten botanisk trädgård. Massor av Edelweiss, förstås. Denna blomma är Schweiz nationalsymbol.

Här står jag på 2800 meters höjd

En dag gjorde vi en utflykt med den berömda smalspåriga järnvägen Rhätische Bahn, som tar sig smidigt fram genom landskapet.

Området är fullt av gamla charmiga hus, men även många moderna. Överallt mängder av pelargoner.

Kontraster...

Sista kvällen fick vi lyssna till folkmusik. Den bestod av blåsning i alphorn med vidhängande flaggspel och därefter en joddelduett.
Vill du lära dig joddla? Här är en första lektion: Säg "rulla dig i dyn". Upprepa detta flera gånger i snabb följd. Se där, nu kan du ju det nästan!

↧

Besök i Göteborg

August 22, 2015, 3:05 pm

≫ Next: Seniornet

≪ Previous: Några sommardagar i Davos

I mitt förra inlägg berättade jag om min resa till Davos. Den resan avslutades på Göteborgs flygplats Landvetter. Så jag stannade helt enkelt kvar i Göteborg två dagar och passade på att ta mig en titt på staden. Jag har naturligtvis varit i Göteborg tidigare, men aldrig haft tid att se mig omkring.
En rundtur med Paddan är ett måste. Det är en trevlig liten båtfärd på Göta älv, där man får möjlighet att se staden och en del av hamnen ur ett annorlunda perspektiv.

Stadspromenaden gick utmed Kungsportsavenyn fram till Götaplatsen.

Jag tillbringade flera timmar i Trädgårdsföreningens underbara park. Vilken oas mitt inne i stan! Kaffe och morotskaka på Rosenkaféet, förstås!

På kvällen middag i Feskekörka. De höll precis på att stänga, men lät mig ändå få komma in och äta.

Ett besök på Stadsbiblioteket blev det också. Inte för att låna böcker, utan för att titta på Sigrid Hällers dockskåpssamling. Svårt att fotografera eftersom interiörerna var täckta av glasväggar.
Jag kommer att berätta mer om dockskåp i senare inlägg.

↧

Seniornet

August 29, 2015, 1:30 am

≫ Next: Dockskåp

≪ Previous: Besök i Göteborg

Seniornet Sweden är en rikstäckande förening för IT- intresserade seniorer med klubbar på många orter. Föreningen vänder sig till personer över 55, som vill lära sig mer om datorer och datoranvändning. Den välkomnar både nybörjare och mera vana användare. Nybörjarna har möjlighet att få introduktion och handledning för att komma igång. De mer vana användarna kan utveckla sina kunskaper på olika sätt och även ställa upp som handledare.
Medlemsavgiften är 250 kronor per år.
Lidingöklubben träffas på biblioteket i centrum på måndagar. Höstterminen startar den 21 september. På förmiddagarna har vi öppna föreläsningar, på eftermiddagarna handledning och tematräffar. Ett axplock ur höstens digra program: Om webbläsare och operativsystem, om släktforskning och om smartphones.
Det bästa är, att man tar med sig sin egen laptop till handledningen. Har man inte någon egen, så finns en lånedator på plats. Du som läser detta har kanske god hand med din dator, men om du känner någon som skulle behöva hjälp, så berätta om denna förening. Eller varför inte själv bli medlem för att uppdatera dina kunskaper?
För mer information gå in på klubbens hemsida. Välkommen!

↧

Dockskåp

September 4, 2015, 3:02 pm

≫ Next: Dödstädning

≪ Previous: Seniornet

Veckans tema för lördagsbloggen är kultur. Jag skriver enbart Dockskåp som rubrik, eftersom det då blir sökbart på Google.
Begreppet kultur har jag tolkat i vid bemärkelse, då jag valt att berätta om mitt senaste intresse, nämligen dockskåp.

Hade du ett dockskåp när du var liten? Jag hade ett, men det har jag inte kvar. Min dotter hade ett från Lundby, men hon lekte inte särskilt mycket med det. Inte så konstigt eftersom miniatyrvärlden egentligen är något som fascinerar vuxna mer än barn.
Det förstår man, då man börjar läsa om dockskåpens historia.
I alla tider har människan fascinerats av miniatyrer. Det lilla formatet ger en extra dimension.Skall man söka efter dockskåpens ursprung så är det i Tyskland man skall börja. Där tillverkade skickliga hantverkare redan på 1500-talet så kallade konstskåp, som innehöll miniatyrer. Gustav II Adolf fick ett 1632 i gåva. Det finns att beskåda i Uppsala.

Fågelhuset i Gustav II Adolfs konstskåp från 1632
Foto:Uppsala universitet, fotoavdelningen

Ett av de äldsta, som till form och innehåll kan betraktas som dockskåp, beställdes i mitten av 1500-talet av en tysk hertig som gåva till hans dotter. Det sägs att han blev så betagen att han behöll det själv. Tyvärr förstördes det i samband med en brand.
Nu börjar dockskåp tillverkas i större skala inte bara i Tyskland utan även i Holland. De tidiga dockskåpen/dockhusen var i första hand avsedda för vuxna. Förmöget folk beställde miniatyrer av sina egna palats.

Det Stromerska huset från 1639
Foto:Germanischer National Museum, Nürnberg

Intresset spred sig sedan till resten av Europa och i England tillverkades under 1700-talet många fantastiska dockskåp.

Ann Sharps dockskåp från ca 1700
Foto: Nick Nicholson, Hawkley Studios

Först på 1800-talet flyttade dockskåpen in i barnkammaren.
Det äldsta svenska dockskåpet är från tidigt 1700-tal. Jag hoppas kunna visa en bild på det i ett senare inlägg. Det finns på Nordiska museet, så jag får bege mig dit!
Faktauppgifterna och bilderna har jag tagit ur boken Dockskåp, en värld i miniatyr av Lena Lidbeck och Stefan Nilsson.
Min blogg ingår i en grupp, som kallas Lördagsbloggare. Värdinna för septembers teman är Olgakatt.

↧

Dödstädning

September 12, 2015, 1:30 am

≫ Next: Lördagstema - Äta bör man annars dör man

≪ Previous: Dockskåp

Under det senaste året har jag tagit itu med det som många av oss äldre känner oss nödsakade att göra - den så kallade dödstädningen. Nu hör jag faktiskt inte till den typen av människor, som samlar på mig alltför mycket. Jag är rätt duktigt på att slänga. Ändå var jag tvungen att gå litet djupare och framför allt sortera upp en hel del.
1. Pappersfotografier. De flesta av intresse är naturligtvis inklistrade i album. Kvar fanns många lösa pappersfoton. Jag kastade sådana, som föreställde helt okända personer eller platser. På många bilder, som sparades, skrev jag på baksidan vad de föreställde. Sorterade så gott det gick i mappar märkta Barnen, Släktingar osv
2. Diabilder. Några kastades och resten lades in på ett USB-minne, så att jag sedan kunde lägga in dem i datorn.
3. En gammal smalfilm lades över på en DVD. Det var roligt att få se den efter alla år.

4. Urklipp och gamla pappersdokument. Sorterades upp och lades i olika mappar, som märktes.

5. På mina tavlor har jag klistrat fast ett papper på baksidan med uppgifter om konstnär och varifrån tavlan kommer. Proveniens som det heter.

6. Jag har slängt alla gamla grammofonskivor utom några 78-varvare. Märkligt att just dessa blivit kvar från ungdomen, när så mycket annat har försvunnit!

7. Ett gammalt piano. Jag spelar inte på det längre. Barnen tillfrågades, men tackade nej. Inget napp på Blocket. Det åkte ut! På så sätt fick jag ju också litet mer utrymme.

8. Böcker. Jag köper mycket sällan böcker numera. Jag lånar det mesta. Det jag har i bokhyllan är gammalt. Jag var brutal och rensade ut fem hyllmeter. Trasiga och smutsiga pocketböcker åkte i sopen. Angående de övriga, gick jag in på antikvariat.net för att kolla tillgången och göra en bedömning om de kunde ha något ekonomiskt värde. Därefter kontaktade jag ett antikvariat. De tackade nej till alltihop! Det blir till att släpa ner dem till pappersåtervinningen.

Hej då Grimberg!

↧

Lördagstema - Äta bör man annars dör man

September 19, 2015, 1:00 am

≫ Next: Lördagstema - Säsong

≪ Previous: Dödstädning

Sensommaren och hösten innebär skördetid. Träd och buskar dignar av ätbara frukter och bär. Att få plocka, smaka och kanske tillaga något av detta är lustfyllt. Att det är nyttig mat vet alla. Jag gick runt en dag i slutet av augusti och tog bilder på bär. Några i naturen och några på torgmarknaden.
Vad är ett bär? Enligt botanikerna är ett bär en oftast flerfröig frukt med saftig fruktvägg bildad av pistillens fruktblad. Innehåller den saftiga frukten bara ett frö och det omges av fruktvägg i två skikt, ett saftigt yttre och ett hårt inre, som omger själva fröet, kallas den stenfrukt. Ingår andra delar i bäret än pistillens fruktblad, kallas den skenfrukt.
I slutet av inlägget delar jag med mig av ett recept på en enkel och god bärkaka, som egentligen kallas för Rör-ihop-kaka.

Recept på Rör-ihop-kaka med bär
Ett recept från Allt om mat

Ingredienser

125 g smör
2 dl brun farin
2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
2 st ägg
3 dl björnbär, hallon eller röda vinbär
1 dl mandelspån (kan uteslutas och ersättas av florsocker, som då läggs på efter gräddningen)

Tillagning
1. Sätt ugnen på 200 grader. Smält smöret och tillsätt farin, mjöl blandat med bakpulver och ägg. Rör till en jämn smet. Häll smeten i en rund, smord form ca 24 cm i diameter. Strö över bär och mandelspån.
2. Grädda i nedre delen av ugnen ca 30 min. Låt kakan svalna något i formen innan den lossas. Servera den ljummen, gärna med en klick vaniljglass.

Min blogg ingår i en grupp, som kallas Lördagsbloggare. Värdinna för september månads teman är Olgakatt.

↧

Lördagstema - Säsong

September 25, 2015, 3:01 pm

≫ Next: Lördagstema - märkeskvinna

≪ Previous: Lördagstema - Äta bör man annars dör man

Nu är det höstsäsong och jag har försökt orientera mig litet om det aktuella dammodet. Jag läser inga regelrätta modetidningar längre, men en del modetips brukar man kunna få i andra tidskrifter,
Jag tittar också på TV-programmet Go´kväll. Där brukar det ges en del tips i samband med att någon person får en ny stil. Jag blev alldeles förskräckt då jag fick höra att utsvängda byxor kommit tillbaka! Kan det verkligen stämma?
Jag gick runt i några dammodebutiker i min Stockholmsförort och frågade personalen om höstens mode. Det fantastiska var att jag fick helt olika svar. Underbart! Äntligen finns det litet olika kläder så att man kan välja allt efter smak och passform.

I butiken Mibbis fick jag veta att höstens färger är vinrött, grönt och ljusa färger. Gärna kläder med litet vidd.

I nästa butik, Aces, fick jag veta att i höst har man mycket med brokadmönster,blåa färger, grått med glitter och polotröjor. I den affären fanns också utsvängda byxor och många plagg med mycket vidd.

I butiken Mingla har man satsat på de vanliga dova höstfärgerna, men också mycket i rosa.

Om det blev något köp av? Jodå, jag passade på att köpa ett par svarta smala långbyxor och en blå/svart tröja. Se bilden nedan.

Min blogg ingår i gruppen Lördagsbloggare. Värdinna för denna månads teman är Olgakatt.

↧

Lördagstema - märkeskvinna

October 2, 2015, 3:01 pm

≫ Next: Svenska dockskåp

≪ Previous: Lördagstema - Säsong

Veckans tema i Lördagsbloggen är Märkeskvinna. Då väljer jag att skriva om Berith Bergström, en värmländsk mästare i miniatyrvärlden.

Berith Bergström. Foto: från fam. Bergströms samlingar

Berith Bergström föddes 1896 på Bosjö bruk i Värmland i en stor familj. Den gamla herrgården i Bosjön kom att bli hennes inspirationskälla under resten av livet. Det var minnena från uppväxten på Bosjön hon ville återskapa i många av sina interiörer.
Berith flyttade till Stockholm för studier. Hon studerade bland annat på Föreningen Handarbetets Vänner, vid Konstfack och senare vid Wienerstätte i Wien. Hon fick en del uppdrag för Nordiska museet.
Somrarna tillbringades i Värmland och det var då hennes brorsbarn besökte henne där, som det hela tog sin början. Hon ville roa brorsbarnen och tillsammans med dem började hon bygga upp miniatyrinteriörer.
Under 1930-talet startade hon så tillverkningen av handgjorda modeller och dockskåpsmöbler. Hennes små möbler tog upp svensk inredningstradition med ljusa och rena linjer. Textilierna och föremålen anknöt till svensk kultur. Hon gjorde torparinteriörer och gustavianska salonger, möbler och husgeråd, allt i exakt skala 1:10 (idag används mest skala 1:12).
Fram till 1974 hade hon butik på Sibyllegatan i Stockholm. Sommarhalvåret, som ju tillbringades i Värmland, ägnade hon åt tillverkning av sina dockskåpstillbehör, ofta med hjälp av andra skickliga lokala hantverkare. Sakerna såldes sedan i butiken i Stockholm.
Nolbyn/Värmländskt hantverk kom att bli hennes varumärke.
Berith Bergström avled 1979.
Jag har tagit en del av faktauppgifterna ur Lindencrona, Dockskåp och miniatyrer samt ur Lidbeck, Dockskåp, en värld i miniatyr.

Interiör från skåp som tillhör Värmlands museum Foto: Lars Sjöqvist.

Matsal med möbler märkta Nolbyn. Foto:Studio Stefan Nilsson

Min blogg ingår i en grupp, som kallas Lördagsbloggare. Värdinna för oktobers teman är Petta.

↧

Svenska dockskåp

October 16, 2015, 3:01 pm

≫ Next: Lördagstema - omstart

≪ Previous: Lördagstema - märkeskvinna

Lördagstema är Vingslag. Jag känner av historiens vingslag när jag tittar på de fina miljöerna i gamla dockskåp.
I tidigare inlägg har jag berättat om dockskåpens historia. Här fortsätter jag nu och berättar litet om dockskåp i Sverige.
I Sverige importerades dockskåp och dockskåpsmöbler framför allt från Tyskland. Åtminstone till 1866, då Gemla leksaksfabrik grundades och man där startade tillverkning av dockskåp med tillbehör. I dag är det Lundby som har den mest omfattande tillverkningen.

Jag har gjort ett besökt på Nordiska museet i Stockholm där det finns en stor samling underbara dockskåp. Jag tog några bilder, men de går inte att använda här. Skåpen står ju i montrar, så det uppstår reflexer, som gör att bilderna inte blir bra. Bilderna jag visar här är alltså kopierade från museets hemsida.

Nordiska museets äldsta dockskåp från omkring 1700. Vid 1600-talets slut gjordes detta dockskåp i ordning. Det byggdes som ett riktigt hus och fylldes med husgeråd efter tidens mode. Dockskåpet var både prydnad och leksak men också ett redskap för att lära en flicka att bli husmor. Foto: Peter Segemark, Nordiska museet.

Det blå kabinettskåpet från 1760. Dockskåpet gjordes i ordning för Maria Catharina Falk som var en liten flicka vid 1700-talets mitt. På väggarna i dockskåpet hänger äkta porträtt av hennes och makens släkt. I köket står en servis av fajans, tillverkad av Rörstrands porslinsfabrik 1746. Dockskåpet har senare ärvts och ändrats. Foto: Peter Segemark, Nordiska museet

Dockskåpet är tillverkat på 1860-talet. Det är av furu som betsats för att likna mahogny. Det iordningställdes av fru Maria Kihlberg som hade 10 barn och 3 styvbarn. Dockskåpet stod i barnkammaren och låstes upp ibland så att alla barnen fick beskåda det. Foto: Peter Segemark, Nordiska museet.

Gunvors funkishus från 1936. Gunvor fick huset i present 1936 när hon var 10-årsåldern. Många av möblerna är miniatyrkopior av de som Gunvors familj hade hemma, se t.ex. de i salongen och matsalen. Dessa dockskåpsmöbler beställdes och tillverkades av Värmländskt Hantverk. Alla lampor kan tändas och släckas var för sig och hissen går att dra upp och ner. Själva fasaden är inspirerad av det första kollektivhuset på John Ericssonsgatan i Stockholm. Foto: Peter Segemark, Nordiska museet.

"Dallashuset" från 1992. Detta dockskåp har ingen lekt med. Det är ett modernt dockskåp, kanske ett drömhus påverkat av tv-såporna. Nordiska museet fick det av tillverkaren Lundby of Sweden till utställningen Barnets århundrade 1992. Det finns även ett Lundby dockskåp från 1970-talet att titta på i utställningen Möblerade rum. Foto: Peter Segemark, Nordiska museet.

Min blogg ingår i gruppen Lördagsbloggare. Värdinna för oktober månads teman är Petta.

↧

Lördagstema - omstart

October 23, 2015, 3:09 pm

≫ Next: Lördagstema - meningsfull sysselsättning

≪ Previous: Svenska dockskåp

Denna veckas tema för Lördagsbloggen är Omstart.
Ni har säkert märkt att jag skrivit mycket om dockskåp och deras historia här på bloggen i höst. Man kan ju undra varför jag blivit så uppfylld av just detta.
Nu skall jag avslöja det! Jag planerar att inreda en antik liten bokhylla till dockskåp!

Bokhyllan är 106 cm hög och 54 cm bred. Sengustaviansk stil.

Hur går man då tillväga? Var börjar man?
Jag ville verkligen börja från scratch, så jag lånade hem några böcker om dockskåp för allt titta på bilder och få litet inspiration. Det finns böcker både om dockskåpens historia och om hur man inreder dockskåp. Självklart passade jag på att läsa in mig också och har förmedlat en del av kunskaperna till er läsare i tidigare inlägg.
Nästa steg är att fundera på vilken typ av möbler det skall vara och i vilken stil. Var får man tag på möblerna? Vad kan man göra själv? Vad kommer det att kosta? Vad kommer mina vuxna barn att säga? Kommer de tro att jag håller på att bli senil? Kommer yngsta barnbarnet tycka att det är något spännande att titta på?
Svaren på alla dessa frågor kommer ni få i senare inlägg.
Jag började googla och fick lära mig, att det jag söker kallas för miniatyrer och att det finns något som heter Miniatyrsällskapet, en förening för miniatyrintresserade.
Det första aktiva steget var att bege sig till Miniatyrmässan, som gick av stapeln i Stockholm den 11 oktober! Där öppnade sig en helt ny värld...

Min blogg ingår i gruppen Lördagsbloggare. Värdinna för oktobers teman är Petta.

↧

Lördagstema - meningsfull sysselsättning

October 31, 2015, 2:27 am

≫ Next: Lördagstema - i min omgivning

≪ Previous: Lördagstema - omstart

Jag hade tänkt besöka Seniormässan i Älvsjö, men annat kom emellan. Jag var där för några år sedan och gissar att det ser ungefär likadant ut nu som då. Kommersiella aktörer som försöker nå ut till oss pensionärer med allehanda erbjudanden. Dessutom föreläsningar och underhållning.

Det är väl först då man blir pensionär som det där med meningsfull sysselsättning blir aktuellt.
Man har ju plötsligt väldigt gott om tid. Man blir sugen på att gå kurser, resa, motionera och umgås mer med nära och kära.
Som jag uppfattat det, är förutsättningarna väldigt olika bland pensionärer. Det beror mycket på familjesituationen, ekonomin, hälsan och bostadsorten. Självklart beror det också på vilka intressen och vilken fallenhet man har. En del fortsätter att arbeta, men kanske bara på deltid.
En del pensionärer ägnar sig åt ideellt arbete. Det har jag stor respekt för, särskilt om det är socialt arbete.
Nedan kommer bilder på några av mina meningsfulla sysselsättningar.

Yngsta barnbarnet Artur visar sin gitarr

Rundresa i Norge 2013. Här står jag på Nordkap

Deltar i matlagningskurs

Deltagare i stadsodling

Körsång

Föreläsning hos Seniornet

Sköna promenader med hunden Stella

Min blogg ingår i gruppen Lördagsbloggen. Värdinna för oktober månads teman är Petta.

↧

Lördagstema - i min omgivning

November 7, 2015, 2:00 am

≫ Next: Lördagstema - dofter

≪ Previous: Lördagstema - meningsfull sysselsättning

Veckans tema i Lördagsbloggen är I min omgivning.
Jag skrev om detta för två år sedan och eftersom jag inte har flyttat sedan dess, kommer minnesgoda läsare att känna igen miljön.
Jag bor på Lidingö, en förort till Stockholm. Lidingö är väl mest känt för att det är en naturskön ö, men också för sina exklusiva villor. I området där jag bor, är det nästan enbart flerfamiljshus med bostadsrätt, men det finns också några enstaka villor. Många har en fantastisk utsikt, eftersom området ligger på en höjd, som vetter mot Stockholm och Värtan. Det är tio minuters promenad till Lidingö centrum.
Jag tog bilderna under en förmiddagspromenad med hunden. Vi gick runt kvarteret med en liten avstickare till utsiktsplatsen. Det var en gråmulen novemberdag med ett lätt dis.

Det här är det som möter mig, då jag kliver ut genom porten. Det man ser till vänster i fjärran är Kaknästornet. I mitten hotell Foresta

En av de vackra villorna i området

Höstfärger

Utsiktsplatsen med vy över Värtan. Millesstatyn heter Flöjtspelande ängel.

Förskola. Gissar att den heter Skogbacken. Barnen är nog inne och äter lunch.

Vi har välskötta anslagstavlor här på ön. Alltid aktuella. Sköts av kommunen.

Lokala pizzerian

Nyrenoverade Torsviksparken. Populärt tillhåll för alla åldrar. Det tre pelarna är ett konstverk, som lyser, då det är mörkt. Det är Stellas kompis Pepsi, som promenerar där borta.

Renoveringen av dammen i Torsviksparken lyckades inte. Den läcker! Hoppas att de snart får ordning på den, för den här bänken blir nog mitt tillhåll, då jag blir riktigt gammal.

Så här såg det ut i Torsviksparken, då hunden och jag tog vår kvällspromenad

Slutligen, en bild tagen från min balkong januari 2014

Vill ni läsa fler inlägg om Lidingö, klicka på etiketten Lidingö i högra spalten.

Min blogg ingår i gruppen Lördagsbloggare. Värdinna för november månads teman är Musikanta.www.musikanta.blogspot.se

↧

Lördagstema - dofter

November 20, 2015, 3:01 pm

≫ Next: Scrapbooking

≪ Previous: Lördagstema - i min omgivning

Våra fem sinnen är syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Sinnena samverkar ofta. Lukt och smak är tätt sammankopplade. Doft är för mig väldoft.
Man brukar säga att det finns inget som så starkt kan beröra en som en doft man känner igen sedan barndomsåren. Ni vet, det där med Madeleinekakorna, som Marcel Proust skrev om i första delen av sin romansvit På spaning efter den tid som flytt. Han berättar där om att doften och smaken av en sådan kaka, doppad i lindblomste, återuppväcker barndomsminnen hos huvudpersonen. På så sätt har Madeleinekakan blivit en metafor för något som väcker minnen, speciellt från barndomen.

Bild Madeleinekaka tagen från www.wikipedia.org

För mig finns ett speciellt doftminne från barndomen, nämligen Ovomaltine. Det var en dryck med chokladsmak, som jag tror att många barn drack på 1950-talet. Ansågs nyttigt. Jag kan fortfarande komma ihåg den underbara doften. Burken på bilden ser dock inte likadan ut, som på 1950-talet.

Bild på Ovomaltine tagen från althouse.biz

En av de underbaraste blomdofterna jag vet, är doften av kaprifol. Påminner mig om sommarkvällar vid det torp, som jag hyrde tillsammans med min familj på 1970- och 80-talen. Där det fanns en kaprifol, som doftade enormt.

En doft, som vi väl alla älskar, är doften av hav och tång. Jag tar ofta promenader utmed vattnet och njuter alltid av den härliga doften.

Jag tycker inte att det verkar som så många kvinnor använder parfym längre. Kanske det beror på att man vet att många är allergiska mot doften. Själv använder jag det då och då i festligare sammanhang. Chanel nr 5 är för mig den enda tänkbara, även om jag numera nöjer mig med eau de parfum. En billigare variant.

Hundars luktsinne är ju som bekant tusentals gånger starkare än människans. Till stor nytta för oss människor, då de på så sätt kan hjälpa oss att spåra upp saker och även människor. Deras tillvaro är av ett hav av dofter. Jag vet inte om min hund är speciell, men hon har ett enormt behov av att lukta på det mesta, då vi är ute och promenerar.

Min blogg ingår i en grupp, som kallas Lördagsbloggare. Värdinna för november månads teman är Musikanta. Övriga bloggare ser du i spalten till höger.

↧