Det blir Lars Ahlin!
Den 4 april var det nämligen 100 år sedan denne store författare föddes.
Debuten skedde 1943 med boken Tåbb med manifest. Han utvecklades till en religiös mystiker med episk bredd och djärvt gestaltskapande förmåga. Hans människor är särpräglade naturer, undantagstyper i konflikt med sin ofta norrländska omgivning. Han förenade sitt mörka patos med drastisk folklig humor ( Litteraturhandboken 1984).
I DN den 4 april skriver Stina Otterberg om Lars Ahlin. Hon ringar in fyra viktiga teman i hans författarskap: Barnet - Maten - Omsorgen - Kroppen. Hon berättar också hur hon upplever omläsningen av de böcker som just givits ut i nyutgåvor, Natt i marknadstältet och Noveller. Hon konstaterar att de håller än idag och känns mycket levande! Det är ju kriteriet för en klassiker. Här är en länk till artikeln Tillbaka till den väldige från Sundsvall .
Någon av hans böcker läste jag, då jag för mycket länge sedan pluggade litteraturvetenskap på universitetet. För mig blev det aktuellt med omläsning för ett år sedan, eftersom jag faktiskt gått och blivit släkt med Lars Ahlin. Mitt yngsta barnbarn har Lars Ahlin som morfarsfar.
Den bok jag läste var Kanelbiten. Det är en finstämd berättelse om en ung flickas upptäckt av vuxenvärlden och hennes relation till mamman.
Se även Ulf Lindes samtal med Lars Ahlin i Öppet arkiv. Det är två avsnitt och jag länkar till det första Lars Ahlin in på benet .
Lars Ahlin gick bort 1997.
Min blogg ingår i en grupp, som kallas Lördagsbloggare. Varje lördag skriver vi ett inlägg under ett gemensamt tema. Denna veckas tema är En klassiker. Månadens temavärdinna är Gnuttan. Övriga bloggare hittar du i högra spalten en bit ner.